|
Startsidan
|
 
|
Det
här är faktiskt Jämtlands enda
runsten. Som tur är innehåller den desto mer information!
Förutom att det är den äldsta text som omnämner
Jämtland, är det tillika det dokument som berättar om
hur det gamla landskapet antog kristendomen - precis som de betydligt
mer kända Jellingstenarna i Danmark. Där var det kung Harald Blåtand som runt
år 985 lät resa ett mäktigt monument över Danmarks
och Norges kristnande. På den här stenen är det en viss
Östman som låtit göra detsamma, men över en
blygsammare del av den vikingatida världen.
Runstenens
öde kunde ha blivit detsamma som för flera av stenarna runt
Mälardalen, nämligen som del i ett husbygge på
1800-talet. En läkare vid namn Per Rissler förhindrade dock
detta tilltag 1819, och såg till att stenen restes på
Runudden. Där står den inte idag, för när den
stora bron som man ser i bakgrunden på bilden här intill
skulle byggas,
var man tvungen att flytta den till sin nuvarande plats vid
landstingets lokaler. Dessutom är det kanske så att den
gamla tingsplatsen faktiskt låg där den stora vägen nu
drar fram.
|
austmąþr kuþfastaR sun ·
lit rai(sa stain)
þiną
aukirua bru þisauk
h(ąn li)t kristną eątaląnt ąsbiurn
kirþi bru
triun raist auk tsain runąR þisaR
"Östman, Gudfasts son, lät resa denna sten och göra
denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn
gjorde bron.
Tryn ristade och Sten dessa runor."
Till skillnad mot
många andra broar, så tror man att det verkligen har byggts
en vikingatida bro över vattnet i modern mening. Annars är en
bro från tiden oftast en iordningställd vägbank, men
här har alltså Asbjörn sett till att man kunde komma
över till Frösön torrskodd redan för tusen år
sedan. Ristaren tror man är inhyrd från Svearnas land -
frågan är vad ilskna jamtar har att säga i ämnet!
|
Tack till Stefan
Arvidsson för bilderna! Jag kommer inte alltför ofta
till Östersund ...
|
Den
Östman som omnämns på stenen har kanske varit en
inflytelserik lagman på
Frösön vid de "jamtamot"
som hölls där. Landskapet
har sedan urminnes tid varit indelat i fyra fjärdingar, som sedan
blev till de fyra tingslagen. Man tror att runstenen restes omkring
1050, och att Jämtland därefter räknades till Uppsala
ärkestift ända fram till 1570. Av naturliga skäl har
Norge haft stort inflytande på den här landsändan, och
under historiens gång har Sverige och Norge skiftat vid makten.
Även den norske kungen Olav
Haraldsson har varit här. Säkraste belägget
är när han tågade tillbaka mot Norge 1030 för att
återta sitt förlorade rike, men som bekant mötte han
döden under slaget vid Stiklastad. Kanske tur för honom att
han dog just då, annars vet man aldrig om han fått
tillnamnet "den Helige".
|
|
|
|
