Karlevistenen













Slaget vid Fyrisvallarna är omtvistat - var och när ägde det rum, har det ägt rum och vilken betydelse hade det  i så fall för det framtida Sveriges framväxt? En genomgång så god som någon följer:

Enligt flera litterära källor från medeltiden (bl.a Saxo Grammaticus och Odd Snorresson) drabbade den svenske kungen Erik samman med sin brorson Styrbjörn Starke omkring år 985. Styrbjörn, som var en fruktad vikingahövding, hade tidigare fördrivits från Svitjod eller självmant lämnat landet när han krävt sin del av riket, men förvägrats detta av kung Erik. Efter flera år som härjande viking hade Styrbjörn vunnit stor ära och berömmelse, särskilt sedan han intagit Jomsborg och besegrat den där sittande jarlen, Palnatoke, som dessutom var ovän med kung Harald Blåtand. Den danske kungen gillade detta tilltag så till den grad att han gav Styrbjörn sin dotter Tyra till äkta och lät honom behålla Jomsborg. Därmed hade Styrbjörn genom detta synnerligen lyckade företag och äktenskap knutit blodsband med den danske kungen. Därför återvände han omsider till Svitjod som en aktad man med en stor skara danska krigare och sina jomsvikingar för att utkräva hämnd för den oförrätt han ansåg sig blivit utsatt för. Kanske for han också för att helt erövra kungamakten i Uppsala för sin egen och Haralds räkning.

Styrbjörn landsteg vid Fyrisvallarna och brände sina skepp varpå han tågade med sin här mot sveakonungen Erik. Slaget blev blodigt med stor manspillan på båda sidor, men ingen verkade stå som segrare efter de första två dagarna. På natten mot den tredje gick Erik till Odenstemplet och lovade att tillhöra den mäktige asen om tio år om han bara fick segern. Dagen efter bländade Oden Styrbjörns kämpar, och de flesta flydde. Många av danskarna hade redan tidigare flytt eller gett sig av, somliga redan innan slaget, men Styrbjörns egna edsvurna män ”flydde inte vid Uppsala” utan stred tappert tills Styrbjörn föll. Då först flydde de sista spillrorna av danskarnas här, men många dräptes av förföljande svear – något som i Knytlinga-sagan kallas Fyriselta, ’förföljandet vid Fyri’. Där låg sedan Toke och Sibbe vid Styrbjörns sida och blödde ur sina banesår och blev korpars och ulvars föda som isländska skalder skulle ha beskrivit det hela.

Efter denna strid och ärorika seger kom kungen att få namnet Erik Segersäll.

Se även historien om Sibbe Gode!

Tillbaka till Staffans runsida


Karlevistenen
 







S