|
Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker
|
 
|
Denna
sten är kanske den äldsta vikingatida runstenen som finns i
Södermanland. De lodräta runbanden och avsaknaden
av ornamentik gör att man snabbt inser att det är fråga
om en tidig ristning. Dessutom är vissa av runornas utformning
ålderdomligare än på senare stenar, framför allt
gäller detta m-runan som nästan har den äldre
"maskros"-formen på bistavarna.
Allt detta gör att stenen troligen härrör från
andra
hälften av 900-talet.
Själva stenen är tämligen liten - bara någon meter
- men inskriften är desto längre. Den är dessutom
avfattad på ett alldeles eget metriskt mått, som Brate
kallade Kolundastrofen.
Otto
von Friesen tyckte
däremot att texten inte har någon
versform alls.
Den här stenen hittades faktiskt inuti en gravhög!
Förmodligen har den varit placerad ovanpå från
början, men genom åren som passerat sedan den restes, tycks
den sakta men säkert ha sjunkit ner i jorden och dolts av
överväxande gräs.
Fyndet av denna sten visar
lite av hur det var för inte alltför länge sedan med
fornminnesvårdandet. Många stenar
som stått i 700 eller 800 år försvann faktiskt under
1700-
och 1800-talen, tvärtemot vad många tror. Det var vresiga
bönder,
skrockfulla drängar eller mörkrädda pigor som såg
till
att runstenarna i närheten vältes, myllades ner i jorden
eller
helt enkelt sprängdes för att tjäna som fyllnadsmaterial
i
någon bro eller stenmur. Den här stenen har ett lite motsatt
öde,
för det är tack vare att en bonde år 1856 fick
tillstånd
att gräva bort en gravhög som stenen kom fram ur jorden!
Dybeck
har beskrivit händelsen enligt den bruna texten
under transkriberingen här nedanför.
|
þaiR : setu : stin :
suniR : þurkitils : auk :
fulku
hiar
: fadur : auk : muþur : eftiR ·
kiarþu · trikila :
"De satte stenen, sönerna av Torkättil och Folka; här
efter fader och moder gjorde de manligen (minnesvård)."
"Hösten 1856 hade en äldre
man efter erhållet tillstånd begynt upptaga ett mindre
åkerland
å höjdens östra sluttning. Å platsen var en rund
grafhög,
tolf alnar nedomkring och två alnar hög, hvars
utjämnande
kostade mycken möda, hälst han omgafs af en fast och tät
fotkedja,
samt svåra stenar voro ålagda äfven inuti. Den
ihärdige
hade dock ensam hunnit arbeta sig till midten af kullen, der en
liggande större
sten mötte och till hvars bortförande han måste anlita
biträde.
Då nu stenen blifvit ren från öfverliggande jord,
fanns
hans ena uppåt varande flatsida ega runristning. Vid fortsatt
gräfning
der stenen legat, träffades ett större lager av kol, blandadt
med
smärre ben, hvilket lager sträckte sig från midten
nästan
fram till fotkedjans nordliga del. Närmare undersökning
skedde
icke."
|
De tre stenarna vid
Kolunda gård
|
|
|
|
