|
Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker
|
Sö 46 Hormesta
nu vid Nykyrka kyrka
 
|
Detta
är en sten som var känd redan i de äldsta
uppteckningarna i Ransakningarna
från 1667-1684. När sedan Peringskiöld
for förbi här på en av sina "runoresor" 1685 hittade han den
inte först. I Hormesta gärde såg han dock spetsen
på stenen sticka upp, medan resten var nedsjunken i den lösa
jorden över två och en halv meter! Det är i princip
hela stenen det, som är knappt tre meter hög. Någon
gång i slutet på 1700-talet lät man forsla bort
runstenen till Skillra, prästgården i Stigtomta. Där
stod den "några
bösskott åt öster" i prästgårdens
park, innan den flyttades år 1929 till sin nuvarande plats vid
Nykyrka kyrka. Härlig avståndsbeskrivning tycker jag!
En vacker och väl genomtänkt ornamentik där slingan
följer stenens form. Mitt på stenen finns ett praktfullt
ringkors som dessutom tycks sitta fast i ett skaft som ger det hela ett
intryck av ett processionskors. Som man kan se på bilden
fortsätter runorna upp längs detta kors, och det är
där man kan läsa om vem som har huggit stenen. Som Brate påpekar är stenen
märkligt nött mitt på, vilket han förklarar med
att den nog har varit utsatt för regnvatten just där i
många år då den låg omkullvällt i jorden
på gärdet. Det gör att man idag inte kan läsa
namnen på runristarna, men som tur är finns det äldre
avbildningar som hjälper oss på traven. Verbet kiarþu
står i plural, så det betyder att det
rör sig om två ristare, istället för en med ett
tillnamn. Det första namnet är Kättil,
men det andra namnet är mer osäkert ett Stack (som i
höstack).
Osäkert är det därför att det kanske står slakR istället för stakR.
Själva kyrkan i Nykyrka är som synes av det äldsta
snittet (tidigt 1100-tal) som man kan finna när det gäller
stenkyrkor i vårt land; bara ett litet långhus med ett
tillbyggt vapenhus och senare även sakristia.
|
: eskil : auk : knauþimanr : raistu :
stain : þansi :
at : bruþur : sin : suira : as : uarþ : tauþr
· o · eklanti
kuml : kiarþu :
þatsi : (kitil slakR)
"Äskil och Gnödimand reste denna sten
efter sin broder Sverre, som blev död i England.
Detta minnesmärke gjorde Kättil (och) Stack."
Namnet knauþimanr är verkligen
ovanligt, för det finns endast här. Man har tolkat namnleden
som ett gnauþa följt
av man.
Det skulle i så fall betyda något i stil med "den bullrige
mannen" eller så. Kul tycker jag, så jag lämnar
övriga tolkningar därhän!
|
|
|
|
Gnödimand
|
...
död i England
|
|
|
|
|
