runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker


Sö 56 Fyrby

Fyrbyblocket
Det här är ingen rest sten utan ett jordfast klippblock, som ligger där det alltid har legat sedan isen släppte det ur sitt grepp. Stenen står än idag längs den väg som säkerligen fanns redan på 1000-talet. Enligt Dybeck fanns det gott om gravar och stensättningar i omgivningarna när han var där, men av dessa ser man inte mycket idag. Däremot finns det flera välbevarade fornlämningar i trakten, inte långt från detta klippblock. Nämnas bör väl kanske Kung Blackes hög.

Själva ristningen är väl kanske inte så imponerande vid en första betraktelse, även om slingan är över två meter hög, men styrkan finns i det skrivna. För det första är det en hel strof på fornyrdislag, och för det andra omnämns Midgård (det riktiga - inte Tolkiens).

Som synes på översättningen så skräder inte bröderna på orden när de berömmer sig själva som de runkunnigaste männen i Midgård. Uttrycket är inte helt okänt från andra inskrifter, även om det ibland kan gälla andra saker och platser. Sålunda kan man läsa på en inskrift från Maeshowe på Orkneyöarna om en ristare som skrev:
þessar rúnar reist sá maðr,
er rýnstr er fyrir vestan haf ...

Han var visserligen inte "bäst i Midgård" på runor, men väl den runkunnigaste "väster om havet".

Vidare spekulerar man kring uttrycket stafa : marga. En del tror på att de stavar som menas är själva runorna, eftersom det rör sig om många stavar. Att man ofta reste en runtäckt stav i anslutning till en grav eller minnessten är allmänt känt, men att det skulle resas flera samtidigt håller man för otroligt. Jag tycker det låter rimligt, med tanke på brödernas skryt som de runkunnigaste i världen - klart de smäckade upp en hel radda stavar (resta stockar) med runor på!

iak : uait : hastain : þa : hulmstain : bryþr : menr : rynasta : a : miþkarþi : setu : stain : auk : stafa : marga
eftiR · fraystain : faþur · sin :


"Jag vet bröderna Håsten och Holmsten vara de runkunnigaste män i Midgård. De satte sten och stavar många efter Frösten, sin fader."

Otto von Friesen har en alternativ läsning, som ger själva stenen liv:
Jag, Håsten, känner Holmsten och hans bröder som runokunnige klokast i Midgård. Sten de reste, runor ristade över Frösten fader sin.
Håsten skulle alltså betyda "den höga stenen", och syfta på klippblocket. Den tolkningen är väl kanske en smula fantasifull, men ändå.
Midgård

Det finns inte många inskrifter som nämner världen där människorna bor - Midgård. Men här är i alla fall en!

Enligt Sven BF Jansson kan man läsa fornyrdislagstrofen så här: Översatt enligt samme "Run-Janne" blir det:
Iak væit Hastæin,
þa Holmstæin brøðr,
mænnr rynasta
a Miðgarði.
Sættu stæin
ok stafa marga
æftiR Frøystæin,
faður sinn.
Jag vet Håsten
och Holmsten, bröderna,
vara runkunnigast bland män
i Midgård.
De satte stenen
och stavar många
efter Frösten
fader sin.


Runkunnigaste
Stavar
Närbild på ordet runasta (runkunnigaste).
Så här ska min signatur (minus a på slutet) se ut på mina egna runstenar när jag väl har huggit mig några: staf = Staffan!