|
Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker
|
 
|
Det
här är ingen rest sten utan ett jordfast klippblock, som
ligger där det alltid har legat sedan isen släppte det ur
sitt grepp. Stenen står än idag längs den väg som
säkerligen fanns redan på 1000-talet. Enligt Dybeck fanns det gott om gravar och
stensättningar i omgivningarna när han var där, men av
dessa ser man inte mycket idag. Däremot finns det flera
välbevarade fornlämningar i trakten, inte långt
från detta klippblock. Nämnas bör väl kanske Kung Blackes hög.
Själva ristningen är väl kanske inte så
imponerande vid en första betraktelse, även om slingan
är över två meter hög, men styrkan finns i det
skrivna. För det första är det en hel strof på fornyrdislag,
och för det andra omnämns Midgård
(det riktiga - inte Tolkiens).
Som synes på översättningen så skräder inte
bröderna på orden när de berömmer sig själva
som de runkunnigaste männen i Midgård. Uttrycket är
inte helt okänt från andra inskrifter, även om det
ibland kan gälla andra saker och platser. Sålunda kan man
läsa på en inskrift från Maeshowe på
Orkneyöarna om en ristare som skrev:
þessar
rúnar reist sá maðr,
er rýnstr er fyrir vestan haf ...
Han var visserligen inte "bäst i Midgård" på runor,
men väl den runkunnigaste "väster om havet".
Vidare spekulerar man kring uttrycket stafa : marga. En del
tror på att de stavar som menas är själva runorna,
eftersom det rör sig om många stavar. Att man ofta reste en
runtäckt stav i anslutning till en grav eller minnessten är
allmänt känt, men att det skulle resas flera samtidigt
håller man för otroligt. Jag tycker det låter rimligt,
med tanke på brödernas skryt som de runkunnigaste i
världen - klart de smäckade upp en hel radda stavar (resta
stockar) med runor på! |
iak : uait : hastain : þa :
hulmstain : bryþr : menr : rynasta : a : miþkarþi :
setu : stain : auk : stafa : marga
eftiR · fraystain : faþur · sin :
"Jag vet bröderna Håsten och Holmsten vara de runkunnigaste
män i Midgård. De satte sten och stavar många efter
Frösten, sin fader."
Otto von Friesen har en
alternativ läsning, som ger själva stenen liv:
Jag, Håsten,
känner Holmsten och hans bröder som runokunnige klokast i
Midgård. Sten de reste, runor ristade över Frösten
fader sin.
Håsten skulle
alltså betyda "den höga stenen", och syfta på
klippblocket. Den tolkningen är väl kanske en smula
fantasifull, men ändå.
|
Det finns inte många inskrifter
som nämner världen där människorna bor -
Midgård. Men här är i alla fall en!
|
|
| Enligt Sven BF Jansson kan man
läsa fornyrdislagstrofen så här: |
Översatt enligt samme "Run-Janne"
blir det: |
|
Iak væit
Hastæin,
þa
Holmstæin brøðr,
mænnr rynasta
a
Miðgarði.
Sættu stæin
ok
stafa marga
æftiR Frøystæin,
faður
sinn.
|
Jag vet Håsten
och Holmsten, bröderna,
vara runkunnigast bland män
i Midgård.
De satte stenen
och stavar många
efter Frösten
fader sin. |
|
|
|
Närbild
på ordet runasta
(runkunnigaste).
|
Så här
ska min signatur (minus a på slutet) se ut på mina egna
runstenar när jag väl har huggit mig några: staf = Staffan!
|
|
|
|
|
