|
Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker
|
Sö 360 Bjuddby, Blacksta
Nu vid Vadsbro prästgård
 
|
Det
här är en runsten som anses vara en tveksam Ingvarssten. Stenen har med andra
ord kanske tillägnats
någon som försvann tillsammans med Ingvar under hans
ödesdigra vikingafärd åren 1036-1041. Den hittades hur
som helst av en nämndeman Larsson i början av 1900-talet,
då han var ute och plöjde på åkern vid Vadsbro
prästgård. Som man kan se mycket tydligt på bilden var
stenen bruten mitt itu, men delarna passade väl ihop. 1923 kom
Brate förbi på sin cykel och han såg till att stenen
restes på den nuvarande platsen invid landsvägen.
Ristaren verkar ha varit lite osäker, med tanke på de
felristningar som finns (t.ex. iffir för 'iftir' och bruuR
för 'bruþur'). Även runorna är lite speciella i
sin form, t.ex. r, u och
t, vilket tyder på en inte alltför van ristare. Ornamentiken
påminner
lite om de två stenarna vid Stora Rytterne kyrkoruin i
Västmanland, och det lustiga är att det rör sig om
två tveksamma Ingvarsstenar på båda platserna!
Här nedan ser
man exempel på runornas form
|
: þurstin : resti : stin : þisi : iffir : bruuR : sin þurbn :
: sun : ruuts :
farit : uas i : far-nki :
"Torsten reste denna sten efter sin broder Torbjörn,
son av Rut(?). Han hade farit ..."
Slutet på inskriften
är det mest svårtolkade, och en teori är att
ristaren hjälpligt fixade resarformeln, men gick bet på
försöket till
versifierat slut. Det står bland annat farit : uas, som nog ska vara ett farin : uas. Man har även
funderat på om det är en plats som omnämns i det sista
ordet, och två förslag är i så fall
Färöarna eller Fårö.
|
|
Anledningen till att man anser att det
kan röra sig om en Ingvarssten är framför allt
meningsbyggnaden på slutet - det påminner starkt om
liknande inskrifter, men ändå inte. Eftersom det bevisligen
är en ovan ristare kan man faktiskt anta att han var så
osäker på orden att han helt enkelt gjort en kortversion av
den sedvanliga frasen han uaR farin miþ ikuari. På Sö
108 (Gredby i Eskilstuna) kan man läsa en annan version:
: han : uaR i
: faru : miþ : ikuari.
Jämför man med det inskriftsslutet, skulle det på denna
sten istället kunna ha stått något i stil med:
farin : uas : i : faru : miþ :
inkuari :
|
|
|
|
|
