runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

 Startsidan
Västmanland

Vs 1 Stora Rytterne kyrkoruin 
Runstenen i ruinen
 Den här runstenen står uppställd utanför Stora Rytternes kyrkoruin tillsammans med stenen Vs 2. De båda stenarna utgör således ett minnesmonument, ett så kallat kummel. Till dessa stenar har det även ursprungligen funnits en rest stav, men hur den såg ut och vad som eventuellt har stått inristat i träet är för evigt förlorat i århundradenas töcken.

Stenarna påträffades 1938 i samband med att ruinen restaurerades och utgrävningar gjordes kring kyrkan. Den här runstenen låg som golvsten i den tidigaste portalen från 1100-talet. Troligen skulle ristningen helt ha slitits ned av fötter, om det inte varit för att man tidigt murade igen denna ingång av någon anledning. Sprickorna i stenen har uppkommit på grund av trycket från de tunga stenväggarna i kyrktornet. Det syns faktiskt fortfarande ganska tydligt var väggarna har vilat på stenens kanter!
+ kuþlefR + seti : stff : auk : sena : þasi : uftiR
slakua : sun : sia : etaþr : austr · i · karusm ·

"Gudlev satte stav och dessa stenar efter Slagve, sin son.
Han ändades österut i Gårdarike (?)"
Ristaren verkar ha varit tämligen ovan, med tanke på de felristningar som förekommer (t.ex. stff för staf och sena för stena). Ornamentiken är ändå ganska originell och ristningen följer elegant stenens form. Se även parstenen Vs 2. Troligen är stenen samtida med Ingvars-stenarna.
 Kyrkoruinen

Det här är en sten som brukar hänföras till de osäkra stenar som kanske omnämner Ingvarståget till Särkland. Det sista ordet - karusm - är nämligen svårtolkat. Eftersom runslingan i övrigt uppvisar några felristningar, skulle även detta kunna vara ett felristat 'karþum', vilket läses Garðum, alltså Gårdarike. Det var vikingarnas benämning på Ryssland, och uttrycket austr i Garðum är ganska vanligt i andra inskrifter. Men det finns en annan tolkning av ordet, nämligen Chorezm eller Kharezm. Det är ett urgammalt kulturområde vid östra delen av Kaspiska havet, och många svenska handelsmän var här för att "skifta silver" från Orientens kazarer och volgabulgarer på 900-talet. Det som talar emot den senare teorin är att Slagve bevisligen dött under 1000-talet, men då hade de flesta av handelsförbindelserna med Samarkand och Bukhara upphört på grund av alltför oroliga länder i området. Däremot, och det är Mats G. Larsson bl.a. anhängare till, skulle Slagve ha kunnat ingå i Ingvars expedition! Eftersom den officiella anledningen till detta ödesdigra vikingatåg var att finna säkrare eller nya handelsvägar söderut, är det ju inte helt orimligt att de seglade längs kusterna av det Kaspiska havet. Slagve kan således ha dött vid en av dessa turer. Spännande så det förslår, eller hur?