Kungs-Husby kyrka

runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön Staffan Blixt

Startsidan
Uppland
Enköping
Norra Ekoln
Grillby och Trögd

U 695
U 696
U 699
U 700
U 702
U 704
U 705
U 706
U 708
U 710
U 711
U 715
U 716
U 717
U 719
U 721
U 722
U 723
U 724
U 726
U 727
U 728
U 729
U 732
U 734
U 735
U 737
U 738
U 739
U 756
U 757

U 708 Kungs-Husby kyrka

	Det här är en runsten som både Bureus och Peringskiöld skrev om på 1600-talet respektive 1700-talet, och båda noterade att den redan då fanns inmurad i vapenhuset. Sedan var den länge "försvunnen", t.ex. vid Dybecks besök 1860, men 1947 lät Riksantikvarieämbetet ta bort rappningen på väggen, vilket gjorde att man återfann den. Nu är den åter fullt synlig på sin plats närmare två meter över markytan. Det är en ganska tuff sten att ta sig an för en runsristare, eftersom det finns gott om vitaktig kvarts i graniten. Det gör att ristningen är tämligen grund på sina ställen, men man kan ändå lätt förstå valet av sten när kvällssolen får ytan att gnistra. När stenen en gång stod i upprest läge var den dock inte särskilt imponerande om man ser till storleken. Med fotändan, som alltså har stått nedgrävd i marken, är stenen bara lite drygt en och en halv meter.
· kali· l-t r...a· stn· at· sigraif· brþur· ---...un· sairR· "Kale lät resa stenen efter Sigrev, sin broder ..." Det finns de som vill få detta till ett verk av den kända runmästaren Balle, men det är på intet sätt säkert att det är på det viset. Det som främst talar för Balle är den mycket typiska b-runan form, med väldigt öppna och utsvängda bågar i bistavarna. Jämför till exempel med den sörmländska stenen Sö 203 på Selaön. Rundjurets huvud
	Själva kyrkan är från 1300-talet och har ett vackert spåntak och en fristående klockstapel. Det finns dock tecken på att kyrkan kan ha haft en äldre föregångare på platsen, då bl.a. en dopfunt anses vara från åtminstone 1100-talet. Insidan är prydd med vackra kalkstensmålningar, men dessa tros vara från en ombyggnad på 1500-talet. Namnet Husby säger att detta har varit en så kallad kungsgård, som var ett administrativt centrum under medeltiden. Husbyarna går faktiskt så långt tillbaka i tiden som på Olof Skötkonungs tid, och de användes på samma sätt, dvs en sorts förvaltningsgårdar. Se även Sö 92. Runstenen ser man skymta under takskägget på vapenhuset, som sticker ut på kyrkans vänstra sida på bilden här intill.