Hånningby

runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön Staffan Blixt

Startsidan
Uppland
Enköping
Norra Ekoln
Grillby och Trögd

U 720
U 740
U 742
U 758
U 759
U 760
U 763
U 764
U 765
U 772
U 773
U 774
U 775
U 778
U 779
U 780
U 781
U 782
U 783
U 784
U 785
U 786
U 787
U 788
U 789
U 791
U 792
U 793
U Nyfynd

U 720 Hånningby

Alldeles intill ett rött litet hus, inte långt från vägen mellan Enköping och Grönsöö slott, står denna något skadade runsten uppställd. Faktum är att stenens plats är så nära stugan att jag står med ryggen mot ytterväggen. I ett buskage till vänster om stenen (utanför bild) stod även en bautasten rest, men jag hade missat att det faktiskt fanns några ornamentslingor överst på den när jag var på plats för att ta kort. Illa!

Hur som helst har denna runsten ingått i en rad stenar invid ett gravfält med bland annat en större hög som haft en fotkedja av mindre stenar. Dessa fornlämningar fanns delvis kvar när Dybeck var här 1859, även om det redan då var en tidsfråga innan alla gravarna skulle vara bortgrävda av traktens bönder.

Nedre vänstra hörnet på slingan

Stenen lutade länge starkt bakåt, men restes upp igen genom Riksantikvarieämbetet 1945. En lustig detalj är att alla punkter, t.ex. i de två punkterna mellan orden, är väldigt djupt huggna. Jag har nog aldrig sett djupare hål på en runsten i alla fall.

myntil : auk : farbiurn : auk : arnkeR
: auk : kigumantr : litu : resa sten
: þensa : u : yb-iR : iab : faþur : -in

"Myndel och Farbjörn och Arnger
och kigumantr läto resa denna sten
efter ... sin fader."

Detta är en inskrift med svårtytt slut, där namnet på fadern är mycket osäkert. Dessutom vet man inte vad kigumantr kan översättas med. Ett förslag är att skulle motsvara det fornisländska kinga, som betyder 'smycke'. Det var framför allt de myntliknande smycken som kvinnor brukade bära på bröstet som kallades kinga. Ett textexempel ur Rígsþula, strof 29:

Keisti fald kinga var á bringo.

När jag tog bilden (juli -11) var färgen i slingorna helt borta, vilket förstås försvårar läsningen avsevärt. I bakgrunden ser man åkrarna, som kanske var öppet vatten för tusen år sedan...