Tillinge kyrka

runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön Staffan Blixt

Startsidan
Uppland
Enköping
Norra Ekoln
Grillby och Trögd

U 720
U 740
U 742
U 758
U 759
U 760
U 763
U 764
U 765
U 772
U 773
U 774
U 775
U 778
U 779
U 780
U 781
U 782
U 783
U 784
U 785
U 786
U 787
U 788
U 789
U 791
U 792
U 793
U Nyfynd

U 785 Tillinge kyrka

Den här stenen står uppställd utanför Tillinge kyrka, mellan de båda portalerna. I Peringskiölds version är den avtecknad när den fortfarande låg under kyrkans västra gavel. Det man kan se på det gamla träsnittet är ungefär den vänstra delen av runstenen, där den idag har en lodrät spricka. År 1946 lät RÄ ta fram stenen i sin helhet ur väggen. Sedan dess har den stått på samma plats.

Som synes har kyrkan märkligt nog två ingångar, men det är bara en synvilla. När tornet byggdes och ingången försköts en smula, var det tydligen någon som bestämde att den gamla portiken skulle få finnas kvar, dock utan att kunna användas!

Det intressanta med den här stenen är annars att det kanske rör sig om en Ingvarssten. Det är nämligen den enda sten utöver Ingvarsstenarna som nämner att någon dött i "Särkland", vilket är området runt Kaspiska havet och som då styrdes av kalifen i Bagdad. Ornamentiken stämmer med övriga Ingvarsstenar i sitt ålderdomliga utförande, så omöjligt är det inte. Det som talar emot är att alla andra har varit noga med att ange just Ingvar på stenen.

uifas--... : risa : stin : þtino : ub : at : k-þmunt : bruþur : sin
: han : uarþ : tuþr : a : srklant - kuþ halbi : ant : ans

"Vifast (lät) resa upp denna sten efter Gudmund, sin broder. Han blev död i Särkland. Gud hjälpe hans ande."

Stavningen av þtino tycks vara ett lokalt drag, då det finns några ytterligare exempel i trakten. Man har tolkat det som att det kanske är en läspande runristare, men det är naturligtvis ett högst osäkert antagande.

Framför runstenen ligger ett så kallat gravklot, som placerades ovanpå en uppkastad gravkulle. Det var en hednisk sed man tog med sig in i kristen tid, och det är anledningen till att de idag är tämligen vanliga fornminnen i kyrkornas vapenhus, eller som här ute på kyrkogården.

Särkland i närbild