|
Startsidan
Småland
Vetlanda
Östkusten
Eksjö
Växjö
|
|
Det
här är en ganska svårtydd och svårtolkad runsten
som står vid muren runt Alseda kyrka. Den omnämns för
första gången år 1690 i den rannsakning av socknens
fornminnen som gjordes det året, och då var platsen under
klockstapeln! Den låg tydligen med ristningsytan uppåt,
så år av fottramp har förstås slitit ned ytan,
men stensorten är som tur är av det hårdare slaget. Det
sades i början av 1800-talet att stenen murades in i kyrkans nya
torn, men vid en gravöppning i slutet av samma århundrade
återfann man stenen oskadd. Den bortslagna sidan
förstördes däremot när man spettade loss den vi det
tillfället!
Ornamentiken i form av en enkel slingrande orm sedd uppifrån
är ovanlig för hela Småland, men det kan tyda på
att ristningen är en av de äldsta i trakten, eftersom stilen
är ett ålderdomligt drag som är desto vanligare i till
exempel Sörmland.
Varför bröderna inte nämns vid namn vet man inte, men
det kan röra sig om halvbröder eller liknande som på
detta sätt vill hävda sin arvsrätt eller sitt
släktskap med den döde. Att det har varit en betydelsefull
man från trakten visar det faktum att fadern Torsten nämns.
|
·
ku-m-R auk þiR · bruþr · ristu : s
... (nsi · ef)tiR ·
(ma)Rtin : sin : faþur : sun hurstins
"ku-m-R och hans bröder
reste denna sten efter Martin(?), sin fader, Torstens (?) son."
Inskriftens början
är svår att tyda, liksom namnet på den som äras
med denna runsten. Innan stenen skadades i kanten ritades den av i Bautil, och tack vare det vet man
vad det har stått där. Viss osäkerhet råder dock
kring namnet Martin,
dels för att det är svårt att avgöra vad det
står, dels för att det i så fall är det enda rent
kristna namnet i hela Jönköpings län! Att det sista
namnet har varit Torsten, men felristats med en h-runa i början,
verkar däremot tämligen säkert.
|
De
första runorna på stenen är svårlästa
|
I boken "Om runstenar i Jönköpings län"
skriver man om helgonet Martin, som kanske har fått ge namn
åt den döde. Kulten av Martin från Tours i Frankrike
har tydligen tidigt kommit till Sverige, så omöjligt är
det inte på något vis att helgonet vunnit tillbedjare just
här. Ansgar hade honom till exempel som förebild i både
levnadssätt och som missionär. Dessutom var Martin
karolingernas främsta skyddshelgon. Skulle dessa spekulationer
stämma kan även det vara ett tecken på att runorna
ristades tidigare än många andra runstenar. |
|
|
|