runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

Startsidan
Uppland
Enköping
Norra Ekoln
Grillby och Trögd


U 854 Balingsta prästgård

Balingsta prästgårds sten
Den här runstenen står rest vid landsvägen som far förbi Balingsta kyrka, mitt emot den allé som leder till den numera rivna "Tegelkyrkan". Men när Bureus i slutet av 1590-talet skrev en anteckning om stenen låg den "för en Boodedörr". Även Celsius vittnar om samma plats på 1600-talet och slutligen Dybeck vid mitten av 1800-talet. Men från 1871 verkar den ha stått där man finner den idag. Stenen har nog tjänat som tröskelsten, då ytan är jämnt nedsliten och runorna grunt huggna.

Det finns ett synnerligen intressant ord på den här stenen, nämligen merkis · kiarþ. Vissa runologer vill ha det till "minnesgärd", men vad det kan ha inneburit på vikingatiden vet vi inte idag. Tolkas ordet rätt så finns det bara på den här stenen i hela universum!

Jag tänkte som omväxling skriva lite grammatik, eftersom det förklarar en del på denna sten. Namnen som rabblas upp i slutet är sålunda subjekt i den andra delen av inskriften. "Märkesgärd" är objektet. På den del av stenen som är skadad måste därför ett predikatsverb ha funnits, tex enligt följande förslag från Wessén:

ok þæiR brøðr unnu hiar mærkisgærð, Vani
ok Harðstæinn ok þorbiorn ok Gunnviðr.


· hulmfriþ · lit · (k)-ara · baþi · bro · ak · rita · stain : eftiR ·
bota
· sin · iorl · ak · suni · sina · se(h)kurþ · ak · sihu---
...har
· merkis · kiarþ · uani : ak · harþtstain : ak ·
þorbiorn · ak · unuiþr

"Holmfrid lät göra både bron och uppresa stenen efter sin man Jarl och sina söner Sigurd och Sig--- utförandet av minnesmärket Vane(?) och Hårdsten och Torbjörn och Gunnvid."

Slingan kan vid första anblicken se ut som vilken som helst, men tittar man lite närmare så ser man att ristaren inte har fått ihop det riktigt. Ormens kropp hänger inte ihop som den borde och huvudet hänger slappt neråt högra hörnet som om det vore halvt avhugget! Även slingorna saknar den vanliga skärpan som man är van vid i Uppland.
Stenens mitt

Stenens mitt med virrvarret av slingor