runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

Startsidan
Uppland
Enköping
Norra Ekoln
Grillby och Trögd


U 847 Västeråker kyrka

Åsmund vid Västeråker
Detta är den andra av de två runstenarna som står uppställda mot kyrkogårdsmuren vid Västeråkers kyrka. Grannstenen heter U 846, och står bara fem meter åt höger. Båda stenarna låg ursprungligen i golvet inne i kyrkan - den här satt i portöppningen mellan själva kyrkorummet och vapenhuset, medan U 846 låg som yttertröskel vid kyrkans port.

Eftersom båda stenarna har utsatts för fottramp har de förstås nötts ned en del, men tack vare att den övre delen på den här stenen låg under kyrkans vägg är halva inskriften i ett bättre skick än resten. Sprickan som går tvärs över stenen fanns redan på 1600-talet när Bureus skrev om den, och lagningen har gjort att ett par runor suddats ut (de som står inom parentes nedan). Mest skadad är dock stenen i vänsterkanten, där läsningen börjar, och man får väl förmoda att den kanten var som en liten tröskel i golvet där alla klev på sin väg in och ut ur kyrkan.

Runmästaren bakom denna inskrift är som synes Åsmund, som av många anses som en av de främsta runristarna och därtill stilbildare för många efterföljande, t.ex. Fot. Det finns flera forskare från förra sekelskiftet som vill likställa denna Åsmund med den engelska klerk som Adam av Bremen omnämner - Osmundus. Nu har det dock kommit en avhandling av språkforskaren Magnus Källström som vill avfärda den teorin en gång för alla. Han menar att Åsmund var en norrlänning från trakten kring Sundsvall, med flera äldre sätt att uttrycka sig i skrift - därav drag som kan verka influerade från exempelvis de brittiska öarna. Att Åsmund även skulle ha haft någon sorts prästroll eller ha varit en hednisk magiker fnyser Källström åt, och jag är böjd att hålla med då det inte finns minsta bevis för denna något långsökta diskussion kring personen Åsmund!

· o(ski ...---) islauh x litu ritu rita stin þinoto suni sino·
atiarf
· uk s(l)uþa·
osmun(tr
·) h(iu) ru(n)a(R)itaR þim· raþa skal
ia
· osmuntr --- aþi risti

"Åsger och Gislög läto resa denna sten efter
sina två söner Ådjärv och Slode.
Åsmund högg rätta runor för den som skall tyda.
Åsmund ... ristade."
En lustig sak med namnen på den här ristningen är att Gislög och Slode båda förekommer på Sö 175 ute på Aspön utanför Strängnäs. Tittar man på en karta är det inte särskilt långt sjövägen. Kan det vara samma kvinna och samma son som helt enkelt har flyttat sedan Åsger dött och Gislög gift om sig? Kittlande tanke, eller hur?
Nederdelen med ormen

Drakormens huvud med det stora ögat
Runristaren Åsmund är alltså en mycket känd mästare, och verkar ha varit det redan då han levde (eller kanske framför allt då, när jag tänker efter). Han viktigaste runristning får man nog säga är Gs 11 eller Järvstastenen i Gästrikland, och det är på den stenen det finns lite säregen information som eventuellt skulle kunna koppla Åsmund till kungamakten vid den tiden.

Magnus Källström säger i Populär historia 11/07:

Istället för de under 1000-talet vedertagna orden "rista" eller "hugga" använde han det ovanliga "märka", markaði. Ordet förekommer ofta på runstenar i mellersta Norrland men också på några längre söderut som Åsmund signerat.

Visst är det möjligt att läsa in ett markaþi även här? Se även U 860 i Balingsta för ännu ett exempel på Åsmunds verk!
Åsmund Karasson

Åsmunds signatur