|
Startsidan
Uppland
Enköping
Norra Ekoln
Grillby och Trögd
|
|
Detta
är den andra av de två runstenarna som står
uppställda mot kyrkogårdsmuren vid Västeråkers
kyrka. Grannstenen heter U 846, och
står bara fem meter åt höger. Båda stenarna
låg ursprungligen i golvet inne i kyrkan - den här satt i
portöppningen mellan själva kyrkorummet och vapenhuset, medan
U 846 låg som
yttertröskel vid kyrkans port.
Eftersom båda stenarna har utsatts för fottramp har de
förstås nötts ned en del, men tack vare att den
övre delen på den här stenen låg under kyrkans
vägg är halva inskriften i ett bättre skick än
resten. Sprickan som går tvärs över stenen fanns redan
på 1600-talet när Bureus skrev
om den, och lagningen har gjort att ett par runor suddats ut (de som
står inom parentes nedan). Mest skadad är dock stenen i
vänsterkanten, där läsningen börjar, och man
får väl förmoda att den kanten var som en liten
tröskel i golvet där alla klev på sin väg in och
ut ur kyrkan.
Runmästaren bakom
denna inskrift är som synes Åsmund,
som av många anses som en av de främsta runristarna och
därtill stilbildare för många efterföljande, t.ex.
Fot.
Det finns flera forskare från förra sekelskiftet som vill
likställa
denna Åsmund med den engelska klerk som Adam av Bremen
omnämner - Osmundus.
Nu har det dock kommit en avhandling av språkforskaren Magnus Källström
som vill avfärda den teorin en gång för alla. Han menar
att Åsmund var
en norrlänning från trakten kring Sundsvall, med flera
äldre sätt att
uttrycka sig i skrift - därav drag som kan verka influerade
från
exempelvis de brittiska öarna. Att Åsmund även skulle
ha haft någon
sorts prästroll eller ha varit en hednisk magiker fnyser
Källström åt,
och jag är böjd att hålla med då det inte finns
minsta bevis för denna
något långsökta diskussion kring personen Åsmund!
|
· o(ski ...---) islauh x litu
ritu rita stin þinoto suni sino·
atiarf· uk s(l)uþa·
osmun(tr·) h(iu) ru(n)a(R)itaR þim·
raþa skal
ia· osmuntr --- aþi risti
"Åsger och Gislög läto resa denna sten efter
sina två söner Ådjärv och Slode.
Åsmund högg rätta runor för den som skall tyda.
Åsmund ... ristade."
En lustig sak med namnen
på den här ristningen är att Gislög och Slode båda förekommer
på Sö 175 ute
på Aspön utanför Strängnäs. Tittar man
på en karta är det inte särskilt långt
sjövägen. Kan det vara samma kvinna och samma son som helt
enkelt har flyttat sedan Åsger dött
och Gislög gift om sig? Kittlande tanke, eller hur?
|
Drakormens huvud med det stora ögat
|
Runristaren Åsmund är
alltså en mycket känd mästare, och verkar ha varit det
redan då han levde (eller kanske framför allt då,
när jag tänker efter). Han viktigaste runristning får
man nog säga är Gs
11 eller Järvstastenen i Gästrikland, och det är
på den stenen det finns lite säregen information som
eventuellt skulle kunna koppla Åsmund till kungamakten vid den
tiden.
Magnus Källström säger i Populär historia 11/07:
Istället
för de under 1000-talet vedertagna orden "rista" eller "hugga"
använde han det ovanliga "märka", markaði. Ordet
förekommer ofta på runstenar i mellersta Norrland men
också på några längre söderut som
Åsmund signerat.
|
Visst är det
möjligt att läsa in ett markaþi även här? Se även U
860 i Balingsta för ännu ett
exempel på Åsmunds verk!
|
Åsmunds signatur
|
|
|
|