|
Startsidan
Närke
Närkeslätten
Glanshammar
|
Nä 31 Södra Lunger,
Götlunda
|
"Kung Sigges Sten" är en
tämligen enkel sten till sin utformning - men den har desto fler
historier och intressanta fakta kopplat till sig. Själva runstenen
står i en båtgrav på ett långsträckt
gravfält och den har en spännande "felristning". Dessutom
finns det en liten ristning till på en häll intill
båtgraven!
Enkel ornamentik i form av en liggande orm som man ser uppifrån.
Runorna är ovanligt stora och tydligt huggna. Ormslingan
påminner om ett
runblock utanför Odensbacken (Nä 15),
men att finna ett samband är omöjligt. Sjövägen
ligger platserna däremot väldigt nära varandra.
Åldern på stenen är troligen tidigt 1000-tal, pga
R-runan i ordsluten och den enkla ornamentiken - det runda ögat
på ormen ger också en fingervisning om stenens datering.
För intresserade
betyder 'keiR' spjut,
och 'lifR' man.
Ovanligt dock att ha ett palatalt R inne i namnet, och inte enbart i
ordslutet.
|
helgulfR : auk : keiRlifR : þeiR : kerþu (bru?) :
eftiR : sigmunt : bruþur sin
"Helgulf och Geirleif, de gjorde (bro?) efter Sigmund, broder sin."
Lärda runologer
hävdar att verbet i inskriften (kerþu)
är ett felristat ord, där ristaren först skrev 'keþru', varefter han
upptäckte felet
och ristade om ordet. Det tror inte jag, för tittar man på
'r'-, 'b'- och 'þ'-runorna på stenens
övriga platser, så är det lätt att läsa in
ett 'bru' i ordet. Det
verkar troligare att ristaren de facto har gjort
ett misstag, men detta upptäcktes först efteråt, och
felet bestod
istället i att han glömt ett ord - nämligen bro! Man kan
läsa i en fotnot i Närkes
runinskrifter att en S. Lindqvist tyckte likadant 1963,
men hans teori avfärdas utan vidare. Jag håller faktiskt mer
på Lindqvists teori än övriga auktoriteter. Se på
bilden här nedanför och bedöm själv!
|
Som bilden ovan
avslöjar står stenen i en gammal
båtgrav.
|
|
För att hitta till Kung
Sigges sten åker man först till Götlunda. Där
svänger man söderut mot Lunger som man kommer till efter
omkring tre km. Vik av mot söder igen (skyltat med Lungers hamn)
och följ den gamla vägen i ytterligare ett par kilometer.
Straxt följer vägen den grusås som sträcker sig
ända ut i Hjälmaren. Den riktigt gamla vägen gick
förstås ovanpå åsryggen, och här finns
även ett långsträckt gravfält, som nu är
alldeles igenslyat. Precis innan de öppna fälten på
vänster sida övergår i skog ska man hålla utkik
efter en liten parkeringsficka på höger sida om vägen.
Det är bara en röjd gräsyta, så det är
lätt att susa förbi. Parkera där och följ bara
stigen ett tjugotal meter upp på åsen!
|
Varför
kallas stenen Kung Sigges sten?
Kunde bönderna i trakten
hjälpligt läsa runor? Kungatiteln lär Sigge ha
fått av att man förr hade några lokala platser som
kallades Kungsrik, Årik, Korik, Goxrik etc, och att det är
dessa 'riken' som han fordom ansågs ha varit kung över.
Stenen står invid ett gravfält, och själva stenen
på en båtgrav, vilket är ovanligt. Därför
har man spekulerat i om stenen ursprungligen kan ha stått
på annan plats, något som jag tycker styrker teorin om att
det står 'bro' på den. O.Celsius skrev i Svenska
runstenar att
"bönderna
på orten kalla thenna stenen Konung Sigges sten,
som kunnat
många konster, och warit 12 alnar lång, neml. så
lång som dess graf..."
Ett tag gick en körväg
över graven som delvis var förstörd, men genom
jägmästar
Totties försorg iordningställdes skeppsättningen i
ursprungligt skick 1864.
|
Bredvid själva
runstenen finns en sten i marknivå som
också bär ristade runor. Men tittar man lite närmare
på formen och stavningen så inser man att detta är ett
verk av två grabbar på 20-talet någon gång som
ristat in sina namn. Det står 'suin rutle', men vid
skärskådan ser man att det står Sven och Rulle.
|
|
|
|