|
Startsidan
Närke
Närkeslätten
Glanshammar
|
|
Vid
fastigheten Runeberg i Urvalla finner man denna runsten i
trädgården under äppelträden. Ägarna
till gården har varit vänliga nog att göra en liten
grind i stängslet som annars omger tomten, så att
besökare kan komma in. Tänk dock på att det faktiskt
är privat
mark om du vill ta dig en titt!
Det är en ovanlig sten på det viset att den är ristad
på både fram- och baksidan.
När Dybeck var på resa i trakten 1862, fick han höra av
ortsbefolkningen att de äldste sade sig veta att stenen
stått rest längre norrut. På andra sidan om
vägen, en bit bort längs åsen, finns än idag en
stensättning, som Dybeck menade var den ursprunliga platsen. Han
sade sig t.o.m. ha hittat gropen där stenen stått i detta
"runeskepp", alldeles som vid Lunger (Nä
31). Idag är man nog överens om att stenen står
där den alltid har stått, och det viktigaste argumentet
för det är att den har stått här sedan 1600-talet.
|
: ulfr : auk : anuntr : titu : reisa :
stein :
"Ulv och Anund lät resa sten"
t-runan i ordet ' litu' är säkert, och
alltså en felristning!
Diftongerna
finns kvar, vilket avslöjar att ristningen är från
tidigt 1000-tal, men det mandelformade ögat antyder att den
är
från närmare mitten av samma sekel. Alltså torde
stenen vara från omkring 1030-talet.
Närbild på stenens mittparti
|
|
|
En vacker ornamentik pryder stenen på båda sidor. Det
finns påfallande likheter med andra stenar i trakten,
framför allt med Nä 26 och
Nä 27 vid Glanshammars
kyrka. Rundjuren slingrar sig i varandra i ett ganska invecklat
mönster, och ska
man sätta en etikett på stilen får det väl bli
den s.k Mammenstilen. Troligen rör det sig dock om en lokal
runmästare med personlig stil (som säkerligen lär ha
inspirerats någonstans ifrån).
Runstenen står rest vid den gamla vägen mellan Örebro
och Arboga, den så kallade Ramstigen. Urvalla har
ortnamnsforskarna velat härleda från ett 'Ulvvarda', alltså
'vargvakten'. Namnet Ramstigen är också av omtvistat
ursprung - antingen betyder det "den mörka skogsvägen" (ram
= svart, mörk som i 'ramsvart') eller också har den
fått sitt namn efter en lokal sägen om en jätte som
hette Ram
och som brukade kliva omkring i skogen som vägen passerade igenom.
Välj själv! |
:
eftiR : h--- ---ur : sin : boana : kunuR
"efter H(olme
fad)er sin, Gunnas make"
Namnet Holme är en gissning, men flera stenar i trakten
avslöjar att det verkar ha varit ett vanligt namn. 'fader' är
mer troligt än 'broder', på grund av platsbrist på
stenen. Det senare kräver ju en runa mer. ' kunuR' står i genitiv,
allstå 'Gunnas'.
Närbild på stenens mittparti
|
|
|
|
|