runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker


Sö 213 Nybble, Selaön

Nybble trädgård
Det här är ett vackert ristat stenblock som står inne i en trädgård på norra Selaön (man skymtar till exempel uteplatsen på bilden här bredvid). Redan 1667 finns det anteckningar om denna sten av en prost vid namn Laurentius Widbyensis:

Uthi Oluf Bengtzsons tompt i Nybbele finnes
een stoor steen, som många åhr har legat
omkull, och omskrifwen rundt, med runska bookstäfwer intet långt ifrån aspelunden
belägen i samma tompt.


Stenen var sedan försvunnen under ett hundratal år, men återfanns av Dybeck (vem annars?) omkring 1850, då den låg i jorden i den här trädgården. Några år senare restes den på sin nuvarande plats.

Stenen har en stilren och vacker ornamentik, både vad gäller runslingan och rundjuret. Konstnärligt skiljer sig denna sten hel del från de flesta av  övriga runstenar på Selaön. Detta är till exempel definitivt inget verk av den annars så flitigt förkommande Balle, vilket man lätt skulle ha kunnat konstatera även utan signaturen - Äsbjörn. Det står en fragmentarisk sten utanför Överselö kyrka som troligen är ristad av samme man, men då även tillsammans med en Tidkume. Se vidare på Sö 205.

stain : hiuk : esbern : stintn : at : uitum : bat miþ : runum :
raisti : kyla : at : gaiRbern : boanta : sin :
· auk · kofriþ : at : faþur : sin : han uaR : boanti : bestr i : kili
: raþi : saR : kuni :


"Stenen högg Äsbjörn, målad till minnesmärke, han band den med runor. Gylla reste den efter Gerbjörn, sin make, och Gudfrid efter sin fader. Han var den bäste bonden på Kil. Tyde den som kan."

Gerbjörn har fått epitetet som "den bäste bonden på Kil", vilket är ett tämligen vanligt sätt att uttrycka sig på runstenar om någon väl ansedd bonde. Ortnamnet Kil är intressant, eftersom det troligen säger en del om hur norra delen av Selaön såg ut under vikingatiden rent geografiskt.

Slutet med Raði saR kunni är en uppmaning till alla runkunniga läsare att läsa rätt och riktigt! Det är bara att anta utmaningen.

Inskriften är en smula svårtolkad, eftersom det inte rör sig om någon vanlig resarformel. Dessutom är delar av den versifierad och ordens innebörd kan vara bildliga likaväl som bokstavliga. Här följer ett förslag på hur runorna ska läsas:

Närbild på djuret


Stæin hiogg Æsbærn,
stæindan at vitum,
bant með runum,
ræisti Gylla
at GæiRbern, boanda sinn,
ok Guðfrið at faður sinn.
Hann vaR boandi
bæztr i Kili.
Raði saR kunni.