runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker


Sö 325 Härad kyrka 

Stenen vid kyrkan
Vid Härads gamla kyrka står denna runsten rest efter att ha legat i golvet till kyrkans ursprungliga vapenhus. Den togs fram redan 1869, och man häpnade då över hur välbevarade ristningslinjerna var trots århundraden av fottramp.

Kyrkan i Härad är gammal, 1100-talet, och är en sevärdhet i sig. Dessutom slumrar Sö 326 i golvet där inne, men jag har inte varit på plats med min kamera när kyrkan varit öppen - än. Det finns gott om medeltida träskulpturer och en relikkista av sandsten från runristartid i kyrkan. Den anses vara lika gammal som kyrkan och är troligen tillverkad av en gotländsk konstnärvid namn Majestatis. Kistan var målad från början och hade ett utsirat metallband på locket. På sidorna ser man Kristus och Jungfru Maria, liksom apostlarna (t.ex. Petrus med himmelrikets nyckel). Man vet dock inte vilken relik som kan ha förvarats i kistan.

: kaubi · resti : stin : eftiR : // · suini : faþur : sin :
· · ·
"Köpe reste stenen efter Svene, sin fader."

Båda namnen i inskriften är tämligen ovanliga, och Köpe är annars bara känt från det forntida Finland i betydelsen 'köpman'. Ursprungligen är det förstås ett tillnamn, och som sådant är det känt från både Danmark och Island. Suini är ännu ovanligare, men runorna är tydligen helt säkra.

Ornamentiken var inte skönjbar förut, men nu ser man tydligt två drakhuvuden med kroppar som slingrar sig i varandra. Ett iriskt koppel upptill och ett nedtill håller dem på plats och slingan följer stenens form. Se på bilderna här nedanför hur stenarna blir om man inte ser efter dem. Det är inte så svårt att inse hur lätt det måste vara att missa en oupptäckt runsten om man snubblar över en i detta skick!


Härads kyrka i vinterskrud

Kyrkan
Foto: Svenska kyrkan
Obehandlad sten!

Stenen med mossa och lavar

Närbild

Första gången jag besökte stenen var den i ett miserabelt skick, men sedan jag fick tillfälle att prata med Thorgunn Snaedal på Runverket sommaren -03, nämnde jag bland annat den här stenen. Hon lovade att ta en titt, eftersom hon just då inventerade vilka stenar som var i störst behov av vård. Jämför med bilderna här, så inser man snart att även runstenar behöver vårdas ömt!