Det finns dessvärre
ingen säker tolkning av inskriften, utan det beror lite på
hur man läser runorna. Alla runor är mycket tydliga och helt
säkra, vilket gör att innebörden borde vara lättare
att förstå. Troligen är det samme ristare som gjort
stenen
Sö 324 längre norrut
på Fogdön, men inte heller den ristningen går att tyda
fullt ut. Några förslag är dock:
"Isaio
reste sten, ensam, denna efter Thuar, Slodes fader, och Brand, sin
fader. (Runorna ristade) Iurar i Kaum." (enligt Säve)
"Roar,
Gumes son, reste denna sten efter Auder Slodes fader och efter sin
fader. Guld han i Semgallernas land skiftade." (enligt Bugge)
Observera att
vänsterkanten är skadad, men att ett stycke med runor ligger
bredvid stenen. Det krävs dock fler runor än vad som verkar
ha fått plats för att Bugges förslag ska gå
igenom. Brate har vid ett annat tillfälle sagt att inskriften
är medvetet gåtfullt skriven för att visa skicklighet
och ställa läsaren inför svåra läsningsprov.
Tveksamt! En inte alltför kunnig ristare som imponerats av
Ramsundsberget är min gissning. Jag är ingalunda ensam om
denna tanke, utan Wessén och andra tungviktare inom
runforskningen har också dragit denna slutsats. Framför allt
beroende på bildens komposition, och inte minst det faktum att
det inte är särskilt långt till den vida mer
berömda Sigurdristningen på Ramsundsberget,
Sö 101, utanför Eskilstuna.
Skillnaden här är att allt är så mycket klumpigare
utfört, och hade man inte haft den andra ristningen att
jämföra med, hade det onekligen varit svårt att tyda
alla figurer på denna. Sigurd själv är väl ganska
tydlig tack vare svärdet, men sedan blir det knepigare. Lägg
gärna märke till de andra naiva människofigurerna eller
den lustiga hästen som ser ut som en dromedar i bildens mitt. Det
är huvudfotingar eller huvudlösa gestalter om vartannat, och
djurbilderna är ganska barnsliga.
De många figurerna på stenens
mitt
