runstenar runor Uppland Sörmland Närke Västmanland Småland Ingvar Sigurd futark Frösön  Staffan Blixt

Startsidan
Sörmland
Eskilstuna
Strängnäs
Yngaren
Nyköping
Södertälje
Vingåker


Sö 101 Sigurd i Ramsundsberget

Sigurdristningen
Det här är kanske den mest kända av alla Sveriges runinskrifter näst efter Rökstenen i Östergötland. Det beror givetvis på den vackra bildsviten med scener ur Sigurdsagan, men också det speciella läget och släktskapet med runstenarna Sö 106 i Kjula och U 617 vid Bro kyrka i Uppland. Som kuriosa kan nämnas att det finns en avbildning av denna ristning i golvet i guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Vad kan passa bättre på ett sådant ställe, bara man kan sagan om Sigurd?

Runhällen ligger i närheten av Sundbyholm straxt norr om Eskilstuna. Vill man ta sig en titt är det bara att följa skyltningen från vägen som leder mot just Sundbyholm, och det finns även fler runstenar i närheten för den intresserade.

I anslutning till ristningen finns tydliga skyltar uppsatta med faktaspäckad information inte bara om runorna, utan även om omgivningarna och Sigurdsagan. Bland annat kan man se resterna av fundamenten till den bro som Sigrid lät göra samtidigt som runorna (se nedan).

Ram- i ortnamn kan betyda flera saker. En vanlig tolkning är 'korp', som i isländskans ravn eller engelskans raven. Jämför ordet ramsvart  i betydelsen korpsvart. Det kan även stå för 'fuktig mark' eller adjektivet 'stor'. Slutligen finns det ortnamn med Ram- som syftar på ramslök, men det är det knappast frågan om här.

Det är svårt att få en bra bild över hela ristningen utan att komma upp en bit på en ställning eller liknande, så därför har jag valt att visa den i flera bilder längre ner på sidan.



Hällen från söder


siriþr : kiarþi : bur : þosi : muþiR : alriks : tutiR : urms :
fur · salu
: hulmkirs : faþur : sukruþar  buata · sis ·


"Sigrid gjorde denna bro, moder till Alrik, dotter till Orm,
för Holmgers själ, faderns till Sigröd, sin make."

Det finns en uppenbar felristning i det tredje ordet bur, som givetvis borde vara bru. En egenhet hos ristaren är dock att runorna u och r är ganska lika, så felet var kanske inte helt tydligt för tusen år sedan. Även slutklämmen har ett fel - buata istället för bunta - men det är lättare att förstå med tanke på att n-runan ristats upp och ner. Dessutom kan man tänka sig att hela inskriften varit målad, och då kan man lätt justera sådana små missöden i efterhand med hjälp av övermålning. Om det var så vet vi dock inte idag.

Som synes är det aningen oklart i vilken ordning man ska tolka de inskjutna bisatserna, och vem som syftar till vem. Helt klart är ändå att det är Sigrid som låtit göra ristningen, och att hennes son hette Alrik. Detta styrks även på Kjulastenen, Sö 106. För en utförligare beskrivning över släktskapsförhållandet mellan de olika personerna hänvisar jag till ovan nämnda sten och Brostenen U 617. Det är garanterat en framstående hövdingafamilj vi har att göra med här.
Från andra hållet
Brofundamenten
På bilden till vänster ser man de troliga brofundamenten markerade med två rödmålade stenar. Man måste ta i beaktande att Mälarens vattenyta var cirka fem meter högre vid mitten av 1000-talet jämfört med idag, och det betyder att bron troligen var omkring 65 meter lång. Vattnet gick alltså ända upp till den hitre vägkanten. Det måste ha varit en anslående syn för de resenärer som kom på vägen över den uppenbarligen ganska långa träbron.  Dessutom hade man byggt ordentliga vägbankar på var sida, och om man därtill lägger den ståtliga ristningen, så var det säkerligen en imponerande anläggning som talade sitt tydliga maktspråk.

Den bortre stenen skymtar svagt på andra sidan i skogen i bildens mitt.

Runorna är tydliga och det är lätt att se att det är samme ristare som gjort Kjulastenen vid Kungshållet. Se närbilderna nedan och jämför med runorna på Sö 106 för ännu tydligare karaktärsdrag.
Alrik
Orm
Alrik
Orm
Sigrid
buata sis
Sigrid
Slutet med buata sis.
Regin
Smedgrejs
Regin med huvudet avhugget. Smedens attribut: blåsbälg och slägga.
Grillegrill
Grane
Här steker Sigurd Fafners hjärta och bränner sig på detsamma, varför han stoppar fingret i mun, och vips förstår han fåglarnas sång. Sigurds ståtliga häst Grane står bunden vid ett träd med fåglar i. Notera puckeln på ryggen, som naturligtvis är den pålastade skatten.
Utter
Slutknorren
Utterskinnet Drakormens slut
Sigurd och hans svärd

Här ser man tydligt hur Sigurd iförd sin skyddsdräkt stöter sitt svärd i buken på den hiskeliga draken. Jag vet inte vilken bild som är tydligast, så det får bli båda.
En bild till på Sigurd
Mittpartiet
Vänsterdelen av ristningen syns lite tydligare här intill, liksom trädet i ristningens mitt. Lägg särskilt märke till det avhuggna drakhuvudet som Sigurd har hängt upp innan avfärd.

Trädet